Skip to content

Hätsk fantomdebatt i Belgien

”They don´t get their hands dirty, they don´t have pain in their backs, the only thing those guys do in a workday is sit in front of a computer” säger Yvan de Baets från Brasserie de la Senne. ”But they make a lot of noise on social media”.

”I want to come up with a new recipe every two weeks, not every 250 years” svarar Sebastien Morvan, en av Brussels Beer Projects grundare.

Läs artikeln i The Wall Street Journal om den mycket intressanta och stundtals hätska debatt som rasar mellan traditionella bryggare och ”beer creators” i Belgien. En debatt som säkerligen kommer att intensifieras och kanske till och med leda till en ny lag…

Klicka på länken nedan

In Belgium, Battle Builds Between Brewers and ”Beer Architects”

Kategorier: Nyhet

Taggar: ,

Recension: du Bocq – Saison 1858

IMG_1605

Prisbelönad veteö… förlåt, saison.

”World´s best Saison 2013” enligt World Beer Awards.

Annars är Brasserie du Bocq kanske mest kända, i alla fall i Sverige, för sin lysande witbier Blanche de Namur som fanns på Systembolaget för något år sedan. Även den prisad av World Beer Awards (och International Beer Challenge).

Brasserie du Bocq ja, ett av de få kvarvarande familjeägda bryggerierna i Belgien. Sjätte generationen Belot driver företaget som grundades redan, rätt gissat, 1858. Respekt. Bara hoppas att det förblir familjeägt även i framtiden. Inte många kan, vågar eller orkar stå emot när drakarna kommer viftandes med sina sedelbuntar. Just därför är det så roligt att ett traditionsbundet och traditionellt bryggeri som du Bocq får nutida utmärkelser.

De senaste månaderna har ägnats åt uteslutande modern saison. Dags för lite roots. Man behöver gräva i klassisk mylla med jämna mellanrum. Kalibrera sina sinnen. Omgruppera. Nollställa. Och utmärkelser gör en ju alltid nyfiken.

Utseende: Ofiltrerad. Persikogul eller ljust höfärgad. Tätt, vitt, generöst och finbubbligt skum som stannar kvar.

Doft: Aprikoser, tulpaner och andra blommor, korianderfrön, hö, säd, vete och fuktig veteåker. Lätt rökig eller mineralisk. Såväl gula tropiska som tempererade frukter (gula höstäpplen). Integrerad och behaglig alkohol. Belgojästig, men utan några jobbiga eller alltför övertydliga estrar. Balanserad, komplex, rofylld, tillbakalutad, finstämd och oerhört välgjord saison. Om det nu är saison…

Smak: ”Gul”, kryddig, läskande, snygg, krämig och väldigt god. Inte för söt. Inte för alkoholig. Inte för jästig. Integrerad och perfekt avvägd beska. Finns ingenting att klaga på egentligen. Ett glas till tack.

Sammanfattning: Old school av bästa snitt. Håller dock inte med WBA om att det här var världens bästa saison förra året. Att kalla den tråkig vore lögn, men jag faller inte heller ned på knä à la Björn Borg efter sin femte raka Wimbledonvinst. Kanske Belgiens bästa, det kan jag möjligen gå med på. Men världens? Nä, inte om vi också räknar in alla nya bryggare och tolkningar.

Det finns en anmärkning. Ingen klagan, men en anmärkning. Faktum är att 1858 doftar mer som en wit än som en renrasig saison, apropå Blanche de Namur. Ungefär som en grogg på sextio procent Hoegaarden och fyrtio procent Dupont. Och kanske, nu klagar jag lik förbannat, kunde det ha varit lite mer lantligt och lite mindre ”veteöligt” för att nå 90 poäng.

Gott är det hur som helst, och det är ju huvudsaken. Så pass gott att jag genast gick och köpte tre flaskor till.

Poäng: 89

1858 finns i ett stort antal butiker, men främst runt storstäderna. Kostar 55 kr för 75 cl (ruskigt prisvärt).

Läs mer på Ratebeer: Saison 1858

Kategorier: Recension

Taggar: , ,

Årets bästa julöl är norsk

IMG_1559

Om jag bara måste välja en.

Vad som definierar en julöl? Att någon skrivit ”jul” före ”öl” på etiketten. Svårare eller märkvärdigare än så är det inte. Precis vad som helst kan kallas julöl, från kryddat till okryddat, från välhumlat till sött, från lager till stout. En brygd är tänkt att passa till maten, en annan ska njutas i eget majestät framför brasans sprak.

Den här bredden gör att de är lika meningslöst som omöjligt att utse ”årets julöl”. Egentligen. Fast roligt är det. Och med pistolen mot huvudet måste ju även undertecknad välja en och bara en.

Salmiak, mörk choklad, kaffe, karamell, must, soja, marsipan, enbär, stensöta, lakritskola, farinsocker, dadlar och så vidare och så vidare och så vidare. Torkad frukt en masse. Lätt rökig. Söt men med en balanserande beska på slutklämmen. Som en (god) häxblandning av barley wine, porter och quadrupel, plus några droppar IPA på toppen.

Bara att kapitulera inför Bestefars storhet och generositet. Onekligen en dryckesupplevelse. Som passar bäst efter en dag ute i grådasket och duggregnet (Kung Bore? Hallå?). Gärna framför nämnda brasa.

Haandbryggeriet har gjort det igen alltså. Fantastiska Haandbryggeriet. Norges stolthet.

Bestefar finns kvar i ett tiotal butiker i södra halvan av landet. Kostar 53 kr för 50 cl.

Läs mer: Systembolaget, Bestefar

Kategorier: Ölguide, Recension

Taggar: , ,