Skip to content

M

Journalist. Men i första hand dryckesnörd. I största allmänhet. Har exempelvis sniffat och sörplat på hundratals olika whiskies genom åren. Leder och deltar regelbundet i sprit- och vinprovningar, både för företag och för privatpersoner. Ölpassionerad sedan stenål… mitten av 90-talet. Reser mer än gärna och har testat öl i fem världsdelar.

Har egentligen ingen favoritgenre eller favoritsmak, det finns för många fantastiska brygder där ute. Men en handfull öl (i några olika stilar) som värmt mitt hjärta lite extra de senaste åren nämner jag gärna:

Thomas Hardy´s Ale, 1990.

Thomas Hardy´s Ale 1990 (lagrad på flaska i 22 år). En milstolpe i mitt ölprovarliv. Ren perfektion i flytande form.

Dark Force från Haandbryggeriet (lagrad på flaska minst två år). Svart som synden. Tjock som blod. God som f-n.

Nectar Ales Black Xantus från Firestone Walker. Muskulös som en tungviktsboxare. Balanserad som en ballerina. Den ultimata kombinationen.

Alpha King från Three Floyds. Kanske världens bästa pale ale, om vi för en stund bara räknar standardvarianterna.

Struise Pannepot Grand Reserva 2005 (lagrad på flaska fyra år). Calvadosfat (och flasklagring) gör underverk med den här versionen av Pannepot.

Abbaye de Saint Bon-Chien 2006 från BFM (lagrad på flaska i fyra år). När öl tangerar vin. Bra vin alltså.

Angel´s Share 2009 från Lost Abbey (lagrad på flaska två år). Fat. Syra. Sötma. Humle. Kraft. Finlir. Den har allt. Och lite till.

Schaerbeekse Kriek, 3 Fonteinens mästerverk.

Listan ovan skulle givetvis behöva utökas och förändras varannan vecka. Så dessa åtta bör snarare ses som exempel på riktigt bra grejer. ”Best ever” avslöjas i mina memoarer.

Cheers