Skip to content

Recension: du Bocq – Saison 1858

IMG_1605

Prisbelönad veteö… förlåt, saison.

”World´s best Saison 2013” enligt World Beer Awards.

Annars är Brasserie du Bocq kanske mest kända, i alla fall i Sverige, för sin lysande witbier Blanche de Namur som fanns på Systembolaget för något år sedan. Även den prisad av World Beer Awards (och International Beer Challenge).

Brasserie du Bocq ja, ett av de få kvarvarande familjeägda bryggerierna i Belgien. Sjätte generationen Belot driver företaget som grundades redan, rätt gissat, 1858. Respekt. Bara hoppas att det förblir familjeägt även i framtiden. Inte många kan, vågar eller orkar stå emot när drakarna kommer viftandes med sina sedelbuntar. Just därför är det så roligt att ett traditionsbundet och traditionellt bryggeri som du Bocq får nutida utmärkelser.

De senaste månaderna har ägnats åt uteslutande modern saison. Dags för lite roots. Man behöver gräva i klassisk mylla med jämna mellanrum. Kalibrera sina sinnen. Omgruppera. Nollställa. Och utmärkelser gör en ju alltid nyfiken.

Utseende: Ofiltrerad. Persikogul eller ljust höfärgad. Tätt, vitt, generöst och finbubbligt skum som stannar kvar.

Doft: Aprikoser, tulpaner och andra blommor, korianderfrön, hö, säd, vete och fuktig veteåker. Lätt rökig eller mineralisk. Såväl gula tropiska som tempererade frukter (gula höstäpplen). Integrerad och behaglig alkohol. Belgojästig, men utan några jobbiga eller alltför övertydliga estrar. Balanserad, komplex, rofylld, tillbakalutad, finstämd och oerhört välgjord saison. Om det nu är saison…

Smak: ”Gul”, kryddig, läskande, snygg, krämig och väldigt god. Inte för söt. Inte för alkoholig. Inte för jästig. Integrerad och perfekt avvägd beska. Finns ingenting att klaga på egentligen. Ett glas till tack.

Sammanfattning: Old school av bästa snitt. Håller dock inte med WBA om att det här var världens bästa saison förra året. Att kalla den tråkig vore lögn, men jag faller inte heller ned på knä à la Björn Borg efter sin femte raka Wimbledonvinst. Kanske Belgiens bästa, det kan jag möjligen gå med på. Men världens? Nä, inte om vi också räknar in alla nya bryggare och tolkningar.

Det finns en anmärkning. Ingen klagan, men en anmärkning. Faktum är att 1858 doftar mer som en wit än som en renrasig saison, apropå Blanche de Namur. Ungefär som en grogg på sextio procent Hoegaarden och fyrtio procent Dupont. Och kanske, nu klagar jag lik förbannat, kunde det ha varit lite mer lantligt och lite mindre ”veteöligt” för att nå 90 poäng.

Gott är det hur som helst, och det är ju huvudsaken. Så pass gott att jag genast gick och köpte tre flaskor till.

Poäng: 89

1858 finns i ett stort antal butiker, men främst runt storstäderna. Kostar 55 kr för 75 cl (ruskigt prisvärt).

Läs mer på Ratebeer: Saison 1858

Kategorier: Recension

Taggar: , ,

1 kommentar

  1. Håller med om recensionen. Den var ungefär som en vanlig öl, eller hur man ska säga. God, frisk men inget speciellt. Skulle själv kanske inte ha gett den fullt så höga poäng.