Anspråkslöst yttre, desto trevligare inuti.
Med två kassar öl från La Cave à Bulles klev jag på en tunnelbanevagn, klev av vid stationen Saint-Maur och klev in på La Fine Mousse, Paris överlägset bästa ölbar enligt rankinglistan hos Ratebeer.
Eftersom jag var i Paris på jobbresa och landade före mina kollegor tog jag plats vid bardisken. Ensam. Alla som befunnit sig i samma situation vet att det är en speciell upplevelse, särskilt när man inte förstår sig på många fler än orden ”bonjour” och ”oui” på språket alla runt omkring pratar.
Som tur var kunde bartendern hanka sig fram, åtminstone hyfsat, på engelska och några kunskaper i franska behövdes inte för att läsa griffeltavlan med 20 listade fatöl, det stora flertalet bryggda inom landets gränser, men också tre De Molen, två Brewdog, en Dupont, en Rouge och en Thornbridge. Dessutom fanns ytterligare en lista med inte mindre än 150 flasköl.
Inte så pjåkigt – och kom ihåg att vi är i Frankrike.
La Fine Mousse är ett relativt nytt tillskott på Paris ölscen, baren öppnade så sent som 2012. Stämningen känns dock redan gjuten i väggarna, även om volymen på den menlösa loungemusiken skulle kunna skruvas ned rejält.
Trevlig IPA från Brasserie Outland. I bakgrunden syns några av ställets 20 kranar.
Alla öl, oavsett stil, serveras ur samma typ av glas (”Teku” har jag fått lära mig att de kallas) och mitt val föll på India Pale Ale från Brasserie Outland, ett enligt bartendern helt nytt öl på 5,2 procent från ett Parisbryggeri som några entusiaster driver på fritiden. Fyra euro för 25 centiliter.
Brasserie Outland – India Pale Ale
En enkel IPA utan krusiduller. Humlebeskan är typiskt amerikansk, tropisk och trevlig och till den bjuds en lite oväntad kryddig, nästan pepprig smak. Kroppen är lite väl tunn och drar ned betyget något.
Poäng: 70
En öl till tänkte jag att jag skulle hinna med, men det blev i stället två och en improviserad duell mellan två mörkrostade tolkningar av stilen svart IPA, båda från franska Brasserie de Fleurac.
Brasserie de Fleurac – Triple Brune IPA
Ett slags hybridöl på 8,0 procent som förenar kriek, flamländsk red ale och mörk IPA. Rostade toner, syrliga körsbär, russin, parfym och tyvärr en hel del alkohol som gränsar till aceton. Överraskande tunn kropp.
Poäng: 60
Halvfulla glas för halva priset, åtminstone om man frågar snällt.
Brasserie de Fleurac – Triple Brune IPA Vieillie En Fût
Samma grundöl, men här lagrad på ekfat (oklart vad som legat på fatet tidigare, jag försökte utröna saken med bartendern, utan resultat) och med högre alkoholhalt: 9,6 procent. Liknande toner som i den förra, men lite sötare och nästan utan kolsyra. Överextraherat te, gojibär, lite kokta grönsaker och massor med kemisk alkohol. Känns som ett inte fullt så lyckat experiment.
Poäng: 55
Ölen från Brasserie de Fleurac sänks av alkoholen som slår igenom så mycket att det blir jobbigt och betygen blir därefter. Även om det utfallet kanske kan ses som en besvikelse känns La Fine Mousse som ett närmast osannolikt tillskott till ölscenen i Paris, om det ens funnits en sådan tidigare. Vem trodde att man skulle kunna beställa en ekfatslagrad mörk IPA som bryggts i Frankrike i den franska huvudstaden för bara några år sedan?
Vad? Bar med fokus på fransk mikroöl. Öppet mellan 19 och 02.
Var? 6 Avenue Jean Aicard i Paris, nära tunnelbanestationen Saint-Maur.
Läs mer: Ratebeer, Beeradvocate, La Fine Mousse
Kommentarer